on the dancefloor

Om tre dagar åker rycker av mina favoriter in i lumpen, kan inte fatta att det redan är dags. Känns som det var två veckor sen det var juni och det kändes som en evighet tills dess, saker och ting blev inte alls som jag tänkt mig och den sommaren jag trodde vi skulle få tillsammans blev inte som jag trodde. Men i vilket fall sitter vi här nu, och jag kommer bara få träffa er då och då lite random, skitskumt ju. Sen åker jag antagligen till USA, och då får vi inte träffa varandra alls. Känns ju skitkul att vi kan få göra något ball, på olika håll, men så mycket jag saknat er fast att vi är 3 mil ifrån varandra.. hur ska det gå när jag är på andra sidan jorden? Haha.. usch. Men, det är väl tur att vi har datorer och mobiltelefoner nu förtiden? För som min svåger sa; "Det gör knappt nån skillnad om du bor inne i stan eller i USA för datorer och mobiler gör att vi kommer varandra nära ändå". Och det är ju sant, jag som är så hemmig. Hade nog dött av hemlängtan efter en kvart om det inte hade funnits data och mobil. Jaha, det var min bekännelse...

Har tittat på A walk to remember ikväll, att man aldrig slutar gråta till den filmen?! Kunde ju hålla mig nu när jag hade sällskap, men det brände till i ögonen. Mesig som man är .. Fast bra är den ju, det kan man inte undgå! :) Sen fick jag skratta lite åt min systers grodfobi, alltså den är inte nådig. Hur kan man vara så rädd för grodor? Eller spindlar eller liknande, klart jag gillar inte ormar, men hennes fobi är galen haha. Tro tusan att hon fastnar i gummistövlarna också, fick nästan inte luft så mycket jag garvade hahaha.

GODNATT

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0